R.I.P 2010

Jag kan inte säga att detta året går till historien som ett av de bästa. Jag kan inte ens säga att det kommer in på min top30-lista (även om jag då är lite orättvis mot de fina stunderna). Men som den käcka individ man är klämmer man i med ett "jamen då kan det ju bara bli bättre nästa år".

Och det är tur att det är ett helt år, för det är mycket som ska hända. Det är länder som ska erövras, det är lägenheter som ska skaffas, det är mat som ska lagas, det är drömmar som ska drömmas och det är hångel som ska hånglas. Agendan är satt, wish me luck.

Jag har satt in en fin bild till er som ni kanske kommer gilla imorgon.
Gott nytt år!

Edit: Haha, påminn mig om att diska glaset ordentligt nästa gång innan jag försöker mig på en sån bild.

Istället för matlagning

Jevkas matlagning har uppenbarligen gått i ide. För tillfället äts det mest råggröt och spagetti hemma (inte i samma måltid dock). Det är inget att sörja för, jag ska sätta på ugnen igen på andra sidan nyår.

Under tiden kan ni roa er med "Dagar med Didring". Det är min kompis som äntligen börjat blogga, en godbit jag väntat länge på.

Salviakyckling och citronrisotto

Igår, hemma hos en kompis, käkade jag 2010 års godaste middag. Lätt. Så det kan ju kännas lite otacksamt att dagen efter ställa sig och laga mat själv när smaklökarna har peakat på det sättet. Men sen stod ändå min salviakruka i fönstret och såg ensam och ledsen ut, så jag bestämde mig för att åtgärda det med en salviakyckling och citronrisotto.

Det var en massa knepigheter med det här receptet. Det första uppenbarade sig på en gång: hur delar man en kyckling? Jag styckade upp den i delar som inte kändes alldeles naturliga med tanke på vilka krafter jag fick ta till. Problem nummer två är att jag inte har någon järngryta. Men min stora kastrull har åtminstone inga handtag eller knoppar som kan smälta, så det borde väl funka. Problem nummer tre var att när jag läste "Lägg allt i en järngryta" så la jag allt i en järngryta (ja, kastrull då). Tre rader längre ner erfor jag att "allt" inte inbegrep vitlök och svamp. Palla fiska upp.



Risotto däremot, är något av min specialitet. Citronrisotto har jag aldrig testat och mascarpone var en ny bekantskap överhuvudtaget. Men efter att ha gett den min fulla uppmärksamhet och kärlek i en halvtimme så stod vi på god fot med varandra. Den var klar ungefär samtidigt som kycklingen i ugnen.

Fotona nu för tiden går ju inte att lyckas med. Om det inte är mörkt ute när man börjar laga mat så är det det när man är klar och dagsljus på fotona kan vi nog inte räkna med förrän i mars igen.



Anyho, här ser vi söndagsmiddagen. Risotton blev som sagt fantastisk. Kycklingen var väldigt fint gjord, köttet var precis klart. Smaken däremot lite mesig. Och utseendet under all kritik.