Sunday, June 26, 2011

Hemgjord chokladmousse


Dagens smaker

Rekordet på att vispa åtta äggvitor till skum ligger på en minut och sju sekunder. Jag är numera inte långt därefter när jag sätter sprätt på min ballongvisp, det vispas så det stänker i min lilla lägenhet (är det fusk om det stänker?). Idag var det äggulor och socker, grädde och äggvitor som alla vispades pösigt, tjockt respektive hårt var för sig. Visserligen med en beynnande kramp i armen, men likt en elitidrottare arbetar jag mig igenom smärtan för att nå det hägrande målet på andra sidan: en makalös chokladmousse.

Till det skulle vi ha limesyltade blåbär, dvs blåbär som legat och dragit sig i limesaft, limecest och socker medans man själv sitter och äter lunch på djurgården. Njamnjam!

Jag är smått stolt, smakerna var himmelska. Kanske att limen och blåbären tog över lite, men det hjälper jag upp nästa gång med att gödsla ner lite mer choklad.

Thursday, June 16, 2011

Rabarbersylt som inspiration

När man får tag på inspirerande saker känner man sig lite mer levande ett tag, lite närmare allt som är viktigt. Så var det när jag i helgen hörde två 40-åriga killar som just hade börjat på simhopp. Så var det också när jag såg dagens inspirerande winendine-recept (ja, rabarbersylt är viktigt). Men framförallt var det så under dagens matlagning när jag lyssnade igenom Timbuktus nya Sagolandet. Han är mörkare än jag någonsin hört honom, och när sylten kokat klart är jag riktigt låg. Men vilka fantastiska textrader han klämmer ur sig! Jag blir sugen på att skriva, skriva och åter skriva.

Men först har jag en wishlist på mat som jag ska hinna med och idag var det rabarber och vaniljsylt som stod på tur. Vi hade mycket i vår lilla trädgård hemma, men vi hade inte rabarber och därför är det för mig en ganska okänd... grönsak? Frukt? Bara en sån sak som att man skulle skala rabarber var för mig helt okänt. Men vad fint det blev!

Rabarberna kokade med den otroligt lilla mängden vatten som låg och puttrade på botten av kastrullen medans rabarberbitarna mest hade en angenäm ångbastu några våningar upp. En kvart senare plus en skvätt vatten till var det lite mer rinnande och alltså dags att vräka i socker med pektin, läs om det, en ytterst komplicerad struktur med släta och håriga regioner.
Ett självklart komplement till den nykokade sylten var ju glass och här ser vi exempel på det.

Jag vill påstå att det här är den bästa sylt jag nånsin har lagat (utom kanske en lingongsylt som jag gjorde hösten 2000). De sura rabarberna riktigt smälte samman med det söta pektinet, och ovanpå det ett sting av vanilj som alltid är bedårande.

Monday, June 13, 2011

Soppa på bondbönor

Inför den här rätten hade jag lite idéer på att ta med mig bönorna ut i skogen, ställa upp ett campingbord och sen sitta där i grönskan som en annan Anne Lundberg och le huldt in i kameran medans jag sprittade bönor. Kanske med en bildtext om nån skön böna, haha. Men klockan sju en söndagkväll när man har en bättre fest på annan ort i kroppen och dessutom setat i kö på Essingeleden i över en timme hade viljan att le in i en kamera trappats ner något. Så det blir bara bilder på riktiga bönor.

Ett kilo bönor bönor kom jag över på Hötorget, till vrakpris vill man ju gärna tro. Av detta blev det en liten skål vita bönor som sen fyllde en ännu mindre skål när det vita skalet försvunnit och bönorna var gröna.


Under tiden puttrade morot, rotselleri, lök, vitlök, vin, vatten, purjulök, lagerblad och palsternacka ihop till en grönsaksbuljong på spisen. Väldigt genuint med egna fonder, jag gillar det. Spetsade dock med lite köpt kycklingfond för att det skulle smaka något. Buljongen mixades fint ihop med grädde och hälften av bönorna. Den andra hälften ingick som hela i soppan, men eftersom bondbönor inte flyter så syns de inte.

Det var otroligt gott och kändes lyxigt och somrigt. Är dock tveksam om en timmes jobb är ok för endast en portion mat. Kanske kan man sätta någon praoelev på jobbet.

Friday, June 10, 2011

Här får ni

För att Karen O är coolast i världen och för att jag har gått med Gold Lion i huvudet hela dagen på jobbet.
Man hinner ju inte så mycket mer än att existera den här hektiska perioden mellan vår och sommar, så detta är allt jag kan ge er just nu. Men det är inte lite det.