Moules et frites at Kristianstadsgatan

För er som inte vet, jag har fått jobb i Stockholm. Detta är inte något som flertalet av min enorma läsarskara kommer att märka något av, vi har ju en strikt digital global relation. Men stora saker är alltså i görningen och från och med 1:a mars kommer winendine-wannaben ha sitt högkvarter i Fruängen istället för på Kristianstadsgatan. Det ska nog bli bra, jag har redan fått reda på att Fruängen har en fisk och delikatess-affär där jag kan spendera min lön när den behagar börja trilla in. Dagens musslor kunde jag dock inte vänta med, det såg ju så förbaskat gott ut på winendines bild.

Det är andra gången i mitt liv jag köper musslor i nät. Tanten på hemköp förmanade mig att inte knyta ihop plastpåsen för då skulle musslorna bli ledsna och i förlängningen även jag när jag ätit dem. Det skulle alltså bli nån belgisk variant, jag kokade musslorna i vin, vitlök, chalottenlök och kryddor.

Potatisen friterade jag lite nervöst. Man har ju hört så mycket om brinnande olja och det verkar ju onödigt att sätta eld på lägenheten så här på sluttampen. Kanske hade jag lite låg temperatur (trots att det fräste rätt bra om dem) för frittesen såg ganska bleka ut. Till sist vispade jag ihop aiolin. Det har man ju gjort förut vid det här laget.

Förväntningarna för denna rätt var ju skyhöga. Dels för winendines snygga bild och kommentar om hur enkelt det var, och dels för att jag faktiskt råkar älska musslor. Men mitt samlade betyg är nog att den här rätten gör sig bättre på restaurang och då menar jag egentligen vilken fisk-sylta som helst. Detta ligger givetvis helt på utförandet och inget alls på receptet, så jag uppmanar alla att prova själv.